Grissjukan

En kollega har ringt in sig sjuk. Tydligen har han det nya svarta, Svininfluensan. 

Det stör mig lite, inte bara av det uppenbara skälet att vi jobbar ihop. Ingen vet hur länge han haft det, när han fått det, och det är oklart om han verkligen har det. Det har liksom inte framgått om han varit till en läkare. Han borde ha varit det, eftersom han har barn, och de ska ju vara i riskzonen. 

Jag var allmänt magsjuk igår kväll, och har gått och snorat och känt mig lite hostig. Ligger jag risigt till?

Sen tänker jag också på hur hysteriska reaktionerna blir i den stora massan på grund av allt som skrivs om olika saker vi är rädda för. "Personen bredvid mig på tåget igår nös inte i armvecket, och idag känner jag mig lite täppt. Jag vet ju om själv att jag är allergiker, men tänk om detta är något annat, jag vet inte hur jag ska göra, jag ringer sjukvårdsupplysningen, jag går till akuten" och så vidare.  

Jag påminner mig till slut om att jag känner mig helt ok trots gårdagens spyor som kom som blixtar från klar himmel, och att det fortfarande är en väldigt liten andel av de som smittas som dör av svininfluensan. Däremot kan det kännas lite marigt att vara en bärare och att kanske råka smitta någon som har sämre förutsättningar att klara sig. Hysteriskt var ordet.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0